Happy Pride – Möt medicinska sekreteraren Jessica

I samband med Pride-månaden vill vi uppmärksamma och hylla de vårdstjärnor inom HBTQi+-communityt som varje dag gör insatser för att hjälpa sina medmänniskor. Vi har fått en pratstund med härliga Jessica, medicinsk sekreterare och småbarnsmamma som tror att öppen kommunikation är nyckeln till en ännu mer jämställd vård. Möt Jessica!

Mitt namn är Jessica, jag är 32 år och jobbar som medicinsk sekreterare på Mönsterås hälsocentral. Jag är en positiv, social och envis tjej med ett lätt kontrollbehov. På jobbet uppfattas jag nog som lite tystlåten, men snäll och hjälpsam. När man lär känna mig bättre blir jag lite kaxigare och gillar att skämta med mina kompisar.

På min fritid lever jag familjeliv med allt vad det innebär tillsammans med min fantastiska fru Ida och våra 3 underbara pojkar: tvillingar på 5 år och “lilleman” på 1,5 år. Annars gillar jag att yoga, se på film eller bara njuta av en kopp kaffe (helst varm när vardagen med småbarn tillåter).

Att jag får vara med att hjälpa människor. Även om vi sekreterare inte har direkt patientkontakt så bidrar vi på vårt sätt. Jag brukar tänka på vården som en klocka: läkarna, sköterskorna och undersköterskorna är urtavlan, visarna och siffrorna som utåt sett visar tiden och är det man ser när man tittar på helheten. Men bakom allt det sitter det en massa kuggar och fjädrar lite i det dolda och får allt att gå runt – det är vi sekreterare och administrativ personal. Vi syns inte, men vi hjälper till att få klockan att gå. Och vi har alla behov av varandra. Vi är en enhet som jobbar ihop. På så sätt kan vi bidra till att vården fungerar och hjälpa människor.

Jag är öppet homosexuell, gift och har barn tillsammans med en kvinna.

Patienterna vet nog inte om det misstänker jag, eftersom jag möter dem i receptionen med begränsat utrymme för kommunikation. De ser ju dock mina snygga Pride-accessoarer från Vårdväskan så de kanske tänker tanken, men i sådana fall är det i alla fall ingen som sagt något.

Mina kollegor har aldrig gjort någon skillnad på mig eller någon annan. Jag har alltid blivit bemött på ett respektfullt sätt och känner mig helt accepterad på min arbetsplats. Jag pratar öppet om min fru och mina barn i lunchrummet precis som alla andra kollegor och det har aldrig varit några problem.

Jag ser att vården domineras av kvinnor och framför allt i yrken så som just sekreterare, sjuksköterska eller undersköterska. Det skulle vara kul att se fler manliga kollegor inom dessa områden både på min arbetsplats och inom vården i allmänhet.

Annars tycker jag att vården är väl representerad av olika kulturer och ursprung vilket är jätteroligt. Man lär sig massa spännande saker av sina kollegor varje dag.

Det görs mycket idag vilket är bra men det kan alltid utvecklas och göras mer. Uppmärksamma samhällsfrågor och utbildning inom HBTQi+ tror jag är ett bra steg på vägen.

Jag tror också att det viktigaste vi kan göra är att vara öppna i vår kommunikation med varandra. Om man ser något som inte står rätt till på arbetsplatsen – lyft det med personalgruppen eller chefen. Det är tystnaden som gör att hat och orättvisor kan sprida sig. Ta hand om dig själv och varandra.

Som sagt så tror jag att kommunikation är viktigt för att alla ska känna sig inkluderade och att man är öppen med att alla är olika. De flesta som jobbar inom vården gör ju det för att de vill hjälpa människor men alla kanske inte har kunskapen om HBTQi+, vilket gör att de kanske inte vågar fråga heller.

Att få möjlighet att våga fråga tror jag är viktigt och att man skapar ett utrymme där det kan kännas tryggt att göra det, där man inte känner sig dömd eller ”dumförklarad” för att man inte vet.

Jag känner att jag kan visa min personliga stil inom ramarna för vad verksamheten tillåter (med tanke på hygienrutiner med mera). Det jag enda som känns konstigt att inte ha på sig på jobbet är mina vigselringar för dem har jag alltid, men det är ju på grund av just hygienrutiner som måste gå först för patienternas skull.

Inför mina kollegor har jag aldrig känt mig obekväm med att ha på mig vilka accessoarer jag vill, de har alltid bara varit positiva. Men så är ju mina kollegor världens snällaste och varmaste människor också!

Mina stödstrumpor! När man sitter ner så mycket som jag gör om dagarna är det viktigt med stödstrumpor som ökar blodcirkulationen och förebygger svullna ben och fötter. Dessutom är de ju så snygga och det finns massor av olika mönster att välja mellan, så man kan bygga vilken outfit man vill!