Diabetesdagen 2023

Internationella diabetesdagen 2023 – Möt Hanna och Tilda

Mer än en halv miljon svenskar lever med diabetes idag och omkring 40 000 insjuknar varje år. I samband med Internationella Diabetesdagen 14 november har vi pratat med Hanna och Tilda som båda lever med diabetes. Vi tog ett snack kring livet med diabetes, utmaningarna det för med sig och hur hjälpmedel och medicinering snabbt utvecklas. Häng på!

Diabetes är en sjukdom som årligen drabbar tusentals människor i Sverige. Sedan insulinet upptäcktes i början av 1900-talet har möjlighet till behandling förbättrats drastiskt och utvecklingen av hjälpmedel och medicinering går ständigt framåt. Under 1950-talet blir insulin kostnadsfritt för diabetiker i Sverige, i samband med att den allmänna sjukförsäkringen införs. I slutet av 1960-talet öppnar Sveriges första diabetesmottagning på Karolinska Sjukhuset och några år senare, 1972, startas den första utbildningen av diabetessjuksköterskor av Svenska Diabetesförbundet. Forskning pågår ständigt för att förbättra och förenkla livet för diabetiker med smidigare och mer effektiv medicinering och förbund och föreningar erbjuder stöd och arbetar för att öka kunskap och medvetenhet kring diabetes.

För att uppmärksamma Internationella Diabetesdagen har vi tagit ett snack med Hanna och Tilda, som båda lever med diabetes typ 1. De berättar om vardagen med diabetes, fördomar och missuppfattningar och utvecklingen av hjälpmedel och medicinering.

Hanna

Sjuksköterskan Hanna diagnostiserades med diabetes som tonåring och arbetar idag på en barnavdelning, där hon möter många nydebuterande diabetiker. Genom ett stort engagemang i Ung Diabetes, en del av Svenska Diabetesförbundet, jobbar Hanna även för att göra livet lättare för unga som lever med diabetes. Möt Hanna!

Berätta, vem är du?

Hanna heter jag och är 22 år gammal. Jag bor i Karlskrona och jobbar som sjuksköterska på en barnavdelning sedan juni 2023.

Hur gammal var du när du fick diabetes och hur upptäcktes det?

Jag fick diabetes typ 1 som 15-åring. Det upptäcktes genom att jag fick akuta buksmärtor, vilket gjorde att vi åkte till akuten. Där tog de ganska snabbt urin- och blodprover som alla tydde på diabetes. Jag blev då direkt inlagd på barnavdelningen med insulindropp och ett helt nytt liv började. Jag hade under en tid innan druckit flera liter vatten per dygn, både dag och natt, och kissade stora mängder. Jag kunde vakna tre gånger per natt för att dricka upp till en liter vatten samtidigt som jag höll på att kissa på mig. Allt detta kunde dock förklaras med att det var en varm sommar vilket gjorde det naturligt att jag drack och kissade mer.

Stödet jag fick på barnavdelningen av både sjuksköterskor och undersköterskor är ovärderligt. Det var de som fick mig att vilja plugga till sjuksköterska.

Visste du något om diabetes innan det drabbade dig?

Jag visste egentligen inte så mycket om diabetes innan jag fick det. Jag visste vissa basala delar men som gemene man visste jag inte hur komplex sjukdomen är. Det är många som tror att det bara är att ta en spruta och så är allt bra, men det är så mycket mer än det. Varje insulindos kräver att man tar hänsyn till olika komponenter som till exempel fysisk aktivitet, sjukdom, hormoner och stress. Att göra självklara saker som till exempel gå på en spontan promenad kräver planering för att blodsockret ska ligga bra. Att ha diabetes innebär att alltid behöver ligga steget före sin sjukdom, för att få de bästa förutsättningarna att leva ett friskt liv utan komplikationer.

Berätta gärna lite om ditt arbete på en barnavdelning.

Jag jobbar på en barnavdelning på ett litet sjukhus, vilket innebär att vi tar hand om både medicin, ortopedi, kirurgi och öron-näsa-hals-barn. Det är ett otroligt givande jobb där man får jobba med många olika sorters patienter. Att jobba med barn och ungdomar är utmanande, men även väldigt lärorikt och roligt.

En stor fördel med att själv ha diabetes är att få vara del av när en nydebuterad diabetiker blir inlagd. Det är mycket betydelsefullt för både patienten och föräldrarna att se att det finns fler som har samma sjukdom, och att man kan leva ett normalt liv med det. Det är något som är mycket uppskattat och som jag hade behövt när jag blev sjuk. När jag blev sjuk tänkte jag att jag var den enda i hela världen som var sjuk, och att jag aldrig skulle kunna leva ett normalt liv igen.

Du sitter även i styrelsen i Ung Diabetes. Berätta lite mer om din roll där.

Jag sitter som kommunikationsansvarig i Ung Diabetes råd, vilket innebär att jag sköter sociala medier och är en del av att göra livet lättare för unga som lever med diabetes. Vi är en del av Svenska diabetesförbundet och jobbar för personer mellan 15–30 år med diabetes. Vi jobbar väldigt brett och anordnar bland annat läger, deltar i Almedalen samt sprider kunskap och information om diabetes.

Har du några goda råd till nydiagnostiserade diabetiker?

· Det viktigaste att veta som nydiagnostiserad är att livet inte är över bara för att du blir kroniskt sjuk. Du kan fortfarande göra allt som alla andra gör med lite mer planering.

· Du är inte heller ensam även om det ibland känns väldigt ensamt. Försök prata eller träffa andra med diabetes för att kunna dela erfarenheter och se att det finns flera som lever med samma sjukdom.

· Var inte så hård mot dig själv när blodsockret inte ligger perfekt. Det är otroligt krävande att hela tiden känna en press att ligga inom målområdet.

· Bli vän med din diabetes.

· Köp roliga klistermärken till dina hjälpmedel. Medicinska hjälpmedel ser ofta tråkiga ut och att ha klistermärken på till exempel insulinpennan, sensorn, insulinpumpen eller blodsockermätaren gör dem både personliga och lite roliga att kolla på.

Tilda

Tilda har levt med typ 1-diabetes i halva sitt liv och blev diagnostiserad redan som 11-åring. Hon berättar om hur utvecklingen av hjälpmedel och medicinering gått framåt, hur det ibland kan vara svårt att hitta rätt och hur vardagen behöver anpassas efter diabetesen. Möt Tilda!

Berätta gärna lite om dig själv.

Mitt namn är Tilda Persson, jag är 22 år och jag kommer från en liten håla i Skåne som heter Osby. Jag har På äldre dar har jag även bott i Stockholm i 4 år och sedan på Tjörn i 2 år. Jag är en tjej som lever för utveckling och det kreativa, samtidigt som jag gillar att umgås med mina kompisar och att utmana mig själv med att göra saker som jag aldrig har gjort innan.

Hur gammal var du när du fick diabetes? Hur var tiden kring din diagnos?

Jag fick min diabetes 2012, och då var jag 11 år gammal. Det började med det vanliga, att jag blev törstig hela tiden, jag kunde inte gå en meter utan min vattenflaska nära till hands. Jag kissade extremt ofta och jag blev tröttare och tröttare, samtidigt som jag gick ner otroligt mycket i vikt. Jag kommer ihåg att jag aldrig hade en tanke på att jag kunde vara sjuk. Det var inte förrän personer i min närhet sade till min mamma att det kanske var diabetes. Jag hade ingen koll på diabetes och jag skrattade nästan lite när jag fick höra oron kring att jag drack så mycket vatten. Jag tänkte att jag äntligen hade blivit duktig på att dricka vatten bara! Men den känslan ändrades dagen jag svimmade i skolan efter att jag hade haft feber samma vecka. Vi åkte till vårdcentralen direkt och redan på kvällen var jag inlagd och hade fått min diagnos.

Hur behöver du anpassa din vardag på grund av din diabetes?

Att anpassa vardagen på grund av diabetesen kan variera såklart. Jag kan oftast leva på som vilken människa som helst. Det ändras dock om mitt blodsocker inte ligger bra eller om mina diabeteshjälpmedel skulle börja strula, då behöver jag pausa i stunden och fokusera på mitt blodsocker. Det har hänt att min pump inte har fungerat som den ska, då behöver jag fixa detta samtidigt som jag i värsta fall har fått ett högt blodsocker under tiden. Sedan är ju också alkohol en bov för diabetesen, så när jag är ute med kompisar och ska dricka alkohol minskar jag insulinet eftersom jag blir extra känslig, plus att jag måste kolla mitt blodsocker oftare. Jag dricker hellre vin idag än öl/cider, eftersom det nästan inte påverkar mitt blodsocker alls. Träning påverkar mig också, jag får alltid se till att ha druvsocker med mig ifall jag ska träna, då träningen kan minska blodsockret vilket kan leda till att jag blir låg snabbt.

Hur har din behandling förändrats genom åren när hjälpmedel och medicinering har utvecklats?

Jag började min behandling med insulinsprutor och en blodsockermätare som funkade med ett stick i fingret. Sedan efter några år fick jag prova att ha sensor på armen och en pump. Hela processen med att byta hjälpmedel har gått upp och ner för mig eftersom jag har haft så olika behov i olika perioder. När jag bytte till pump första gången kändes det bra i början, men det var inte så långt efter som jag saknade mina sprutor. Men efter ett tag med sprutorna igen insåg jag att det inte gick bra för mig och min planering i vardagen. Då pratade jag med mina läkare och fick jag en annan pump och en annan sensor som jag har än idag. Det funkar perfekt för mig just nu och har gjort i cirka 2,5 år.
I detta har jag lärt mig att det är så personligt med hjälpmedel och att olika hjälpmedel funkar olika bra i olika delar av livet.

Vilka är de vanligaste fördomarna och missuppfattningarna som du får möta kring diabetes?

De fördomarna jag personligen har fått mot mig och min diabetes är kring vikt. Folk har påstått att det är konstigt att jag har diabetes eftersom jag inte är överviktig, eller så har de frågat om jag har varit överviktig innan jag fick hjälpmedel. Samtidigt som de påstår att jag inte kan äta godis, kakor eller sötsaker. Detta är ju självklart en fördom jag snabbt reagerar på och försöker rätta till så att rätt kunskap lärs ut. En annan fördom som är mer farlig, är ju fördomen om att insulinet är en medicin som alltid hjälper. Att folk då tror att om jag hamnar i koma så ska de ge mig insulin. Detta är en stor miss i kunskapen hos folk som inte vet, och är livsviktigt att förklara och lära ut till så att de kan förstå att det är helt fel. Då förklarar jag en längre version om hur insulinet sänker och att det söta höjer blodsockret.

Har du några goda råd till alla de som varje år får en diabetesdiagnos?

Mitt råd till dem som får sin diabetesdiagnos är att det är värt att ta hand om sin diabetes. Den kommer att ge dig ditt bästa mående om du tar hand om den, den avgör så himla mycket i ens vardag. Vilket också leder till att det är mer än okej att känna sig utmattad av sin diabetes och att den tar mycket av ens tid. Man får inte känna sig ensam i kämpandet och det är något jag personligen jobbar på än idag. Att också kunna tillåta sig själv att skylla på sin diabetes, eftersom den är en så stor del i ens vardag. Jag själv brukar beskriva det som en ”bebis som aldrig växer upp”, men att man lär sig hantera det. Det är okej att ha dåliga dagar med sin diabetes, det är inte alltid något man kan hjälpa oavsett vad man gör. Ett annat råd är också att man ska försöka acceptera och lära känna sin diabetes. Det tog mig tid, men när jag hittade rätt livsstil och hjälpmedel förändrades min syn på min diabetes helt. Det krävdes bara små ändringar, men med det kom en annan syn på livet med diabetes!

Faktaruta

Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är två helt olika sjukdomar. Det de båda sjukdomarna har gemensamt är högt blodsocker.

Vid diabetes typ 1 har kroppen helt slutat att producera insulin, då det egna immunförsvaret har angripit och förstört de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. Detta leder så småningom till total insulinbrist och man behöver då tillsätta insulin genom injektion med sprutor eller insulinpump. Forskare tror att det är en kombination av arv och miljö som gör att man får diabetes typ 1, och både vuxna och barn kan drabbas.

Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande eget insulin, men antingen producerar kroppen för lite insulin eller så har kroppscellerna förlorat sin insulinkänslighet. I vissa fall kan personer som har diabetes typ 2 förändra sina levnadsvanor för att stabilisera sina blodsockernivåer, men det är också vanligt att behandlas med läkemedel eller tillsätta insulin genom injektioner. Det som kan orsaka typ 2-diabetes är, förutom arvsanlag, bland annat övervikt, stress och en inaktiv livsstil. Risken att drabbas av diabetes typ 2 ökar också ju äldre man blir. 85–90% av alla diabetiker i Sverige lider av typ 2-diabetes.

Vill du läsa mer om insulinets historia kan du göra det i Vårdväskans Backspegel!