✔ Snabb leverans
✔ 30 dagars öppet köp
✔ Handla nu, betala sen
logo
FavoriterFavoriter
Vårdväskans backspegel
Tandvård

Vårdväskans backspegel: Tandvårdens historia

Från tandätande maskar och tandtroll till fluortandkräm och eltandborstar – tandvården har genom historien varit både smärtsam och riskabel och haft övernaturliga och högst experimentella inslag. Trots att det finns bevis för att tandvård bedrevs redan för 7000 år sedan föddes den moderna motsvarigheten inte förrän långt senare. Det här är tandvårdens historia.

Att människor i alla tider har lidit av tandvärk, hål i tänderna och nedslitningsskador kan antas vara självklart. Metoderna för att få bukt med dessa problem har dock varierat kraftigt genom århundradena. Redan för 7000 år sedan började människor dokumentera den dåtida tandvården, vilka problem som fanns och rekommendationer för att förebygga och behandla smärtor och skador på tänderna. Hål i tänderna ansågs orsakas av små, små maskar som rörde sig över tänderna för att borra hål och sedan försvinna ner i dem. Denna seglivade myt dröjde sig kvar i tusentals år – hela vägen in på 1600-talet.

Flera fynd av diverse tandvårdsverktyg har gjorts genom åren. Borrverktyg från det forntida Egypten har hittats, som användes så tidigt som 3 500 år f.Kr. Man har även funnit tusentals år gamla tandpetare av olika slag – ett bevis för att människan länge har försökt rengöra tänderna för att förebygga tandvärk och andra obehag. Det finns bevis för att man i Kina, redan 500 år f.Kr., experimenterade med tandimplantat och proteser och lyckades ersätta tänder med snäckor fästa med gjuten mässing. Även i Egypten och Grekland har fynd av tandproteser gjorts, där både äkta och konstgjorda tänder hållits på plats med hjälp av guldtrådar. Inte bara guld användes vid tandlagning, även elfenben har brukats flitigt bland annat vid skapandet av konstgjorda tänder. Vid behov använde man också tänder från stupade soldater eller djur, såsom oxar eller kalvar. De ”nya” tänderna fästes med klamrar av guld och fixerades vid de äkta tänder som patienten hade kvar. Det antas ha varit en statussymbol att laga tänderna och ha tandproteser vid den här tiden och man visade gärna upp sin guldprydda tandrad för omgivningen.

Vårdväskans backspegel - Tandvård

Från övernaturliga krafter till porslinständer

Efter romarrikets fall och medeltidens intåg föll vetenskap kring läkekonst och tandvård tillbaka och vidskeplighet och magi tog allt större plats i Europa. Det fanns fortfarande en stark tro på att övernaturliga krafter kunde bota diverse sjukdomar och tillstånd. Huskurer, vidskeplighet och utdrivning av andar var utbrett och det var inte förrän i 1300-talets Frankrike som den vetenskapliga tandvården skulle ta ny fart. Man fick åter upp ögonen för gamla metoder och verktyg, och intresset för människokroppen och dess anatomi ökade. Nya experiment med tandtransplantationer, metoder för att fixa mun- och tanddefekter och instrument genomfördes.

Tandläkekonstens första vetenskapliga verk gavs ut i Frankrike, av den odontologiska forskaren Pierre Fauchard, under början av 1700-talet och behandlade bland annat framställandet av konstgjorda tänder, emaljerade tänder och stifttänder. I verket går att läsa att valrosständer, förutom människotänder, var de mest motståndskraftiga gällande både hållbarhet och färg. Den franska apotekaren Alexis Du-Chateau stod för nästa upptäckt – porslin kunde med fördel användas i tillverkningen av tandproteser. De nya porslinständerna blev snabbt en succé och det dröjde inte länge förrän nyheten spreds som en löpeld över världen. Trots att de nya tandproteserna var en stor framgång går det inte att jämföra dem med dagens motsvarigheter. De var svårt att äta med porslinständerna i munnen, det var inte helt lätt att få till rätt passform och tänderna var inte heller speciellt estetiskt tilltalande. Under de kommande två århundradena användes både vulkaniserat gummi och glas vid tillverkning av tandproteser, innan plast gjorde intåg på 1930-talet och med sin styrka och lätthet att framställa slog ut alla konkurrenter.

Äntligen smärtlindring!

Tandvård var fram till mitten av 1800-talet ofta en smärtsam historia, då smärtlindringen som erbjöds ofta bestod av örtsalvor eller ett par rejäla supar. På 1840-talet började tandläkaren Horace Wells experimentera med lustgas som bedövningsmedel, efter att själv ha upplevt gasens berusning vid en underhållningsshow. Han testade sin nya bedövningsteknik på ett flertal patienter, med framgångsrika resultat. Efter detta påbörjades flera experiment med olika typer av bedövningsmedel, bland annat eter och kloroform. Smärtlindring och bedövning började nu i allt större utsträckning användas inom tandvården och smärtsamma ingrepp var ett minne blott. Vill du läsa mer om anestesins historia kan du göra det här.

Vårdväskans backspegel - Tandvård

Utbildning inom tandvård

Utbildning av tandläkare började under 1600- och 1700-talet bli alltmer aktuellt, även om den fortfarande var bristfällig. Tandläkekonsten sågs länge som en extra kunskap, som bland annat smeder och barberare besatt. Många gånger orsakade deras tandutdragningar och undersökningar bara fler skador, på grund av allt för starka nypor och hemsnickrade verktyg.

1875 öppnade blev University of Michigan College of Dental Surgery det första statliga universitetet I världen att erbjuda tandläkarutbildning. Sverige fick sin motsvarighet först nästan 60 år senare, trots att vi idag ligger i framkant när det kommer till utbildning av både tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och tandtekniker.

Tandborstar och tandkräm

Det finns bevis för att tandborstar användes redan 3000 år f.Kr., dock inte i det utföranden som vi känner till idag. De tidiga tandborstarna kallades för tuggpinnar och var små grenar med en fransig ände. Man gnuggade den fransiga delen mot tänderna för att få bort orenheter och på så vis förebygga eventuell tandvärk. Det var först under 1400-talets sista år som man i Kina uppfann tandborstar som liknade de vi använder idag. De bestod av handtag av bambu eller ben, med borststrån av grishår fästa i ena änden. Dessa användes i varierande grad ända fram till 1930-talet, då det slitstarka materialet nylon introducerades på marknaden. Numera har majoriteten av alla tandborstar borststrån av nylon, även de eltandborstar som sedan 1950-talets funnits på marknaden.

I slutet på 1800-talet började företaget Johnson & Johnson tillverka den första tandtråden, som snabbt blev en stor succé. Det dröjde inte länge förrän den såldes världen över och tandhälsan förbättrades avsevärt.

Världens första variant av tandkräm, som snarare var ett slags tandpulver, användes redan 5000 år f.Kr i det forna Egypten. Tandkrämen bestod av exempelvis sten, äggskal och benrester. Även kineserna skapade en version av tandkräm under 500-talet f.Kr, bestående av sot, honung, krossade äggskal och benmärg från oxar. Det är oklart hur väl dessa tandkrämer fungerade, men det står klart att rengöring av tänder ansågs viktig redan för flera tusen år sedan. Recepten på tandpulver och tandkräm har varierat kraftigt genom århundradena och det var först under 1800-talet som den moderna versionen kom till. Detta var ett tandpulver med glycerin, som såldes i burk. Tandkrämstuben uppfanns under 1880-talet, och var då i metall. På 1950-talet kom ytterligare en produkt som förbättrade tandhälsan ordentligt – fluortandkrämen började säljas på global nivå. Fluor hjälper bland annat till att förebygga karies och finns numera i majoriteten av alla tandkrämer.

Tandvård i Sverige idag

I takt med att tandläkarutbildningar blev alltmer tillgängliga både i Sverige och Europa ställdes också allt högre krav på kunskap och professionalitet hos de som arbetade inom tandvården. Till en början låg fokus på tandvård av barn och ungdomar i Sverige, för att arbeta förebyggande och se till att den framtida generationen hade friska tänder. När Folktandvården introducerades på 1930-talet kom alla att omfattas av den nya, svenska tandvården – alltså inte vara barn och ungdomar. I mitten av 1970-talet infördes den svenska tandvårdsförsäkringen, vilket gjorde det ännu lättare för Sveriges befolkning att bibehålla en god tandhälsa. Idag anses den svenska tandvården och utbildningar inom tandvårdsyrken vara i toppklass – vi har kommit långt sedan varningar för tandätande maskar utlystes och fnasiga pinnar agerade tandborstar.

Andra inlägg i artikelserien Vårdväskans Backspegel