logo
FavoriterFavoriter
Vårdväskans backspegel
Neurosedyn-katastrofen

Vårdväskans backspegel: Neurosedynkatastrofen

Under 1950-talets senare hälft lanserades en liten vit tablett med den verksamma substansen talidomid, effektiv mot oro, illamående och sömnsvårigheter. Läkemedlet ansågs särskilt lämpligt för gravida kvinnor och marknadsfördes som helt ofarligt och riskfritt. Några år senare uppdagades en av vår tids största läkemedelsskandaler – tusentals barn hade fötts med missbildningar till följd av den lilla, ofarliga tabletten. Neurosedynkatastrofen var ett faktum.

Moderna läkemedel och användningen av dessa har utvecklats kraftigt sedan 1940-talet. I takt med detta har även efterfrågan på icke livsviktiga läkemedel, såsom orosdämpande mediciner och sömntabletter, ökat runt om i världen. Under 1950-talet såg det tyska läkemedelsföretaget Chemie Grünenthal en stor marknad för sitt nyutvecklade läkemedel mot oro, illamående och sömnsvårigheter – en liten vit tablett kallad Contergan. Contergan, med det verksamma ämnet talidomid, lanserades år 1957 som en ofarlig medicin som riskfritt kunde ordineras till både vuxna och barn. Trots att läkemedlet aldrig testades ordentligt ansågs det särskilt lämpligt för gravida, för att bota eventuell oro och hjälpa med sömnen under tuffa graviditeter.

Neurosedyn börjar säljas

Vårdväskans backspegel: Neurosedynkatastrofen

Under 1950-talets sista år fick svenska Astra upp ögonen för Contergan och ingick avtal med Chemie Grünenthal om ensamrätt på att tillverka och sälja läkemedlet i Norden. För att få sälja medicinen behövdes ett godkännande från Medicinalstyrelsen (nuvarande Socialstyrelsen) och Astra lämnade in kopior på handlingar från tyska Chemie Grünenthal, där resultat på de få tester som utförts presenterades. Trots att de tjänstemän som ansvarade för att övervaka och kontrollera mediciner i Sverige inte kunde tyska, godkändes Astras ansökan om att få sälja Contergan. År 1959 lanserades så läkemedlet i Sverige, under namnet Neurosedyn. Neurosedyn hade precis som Contergan talidomid som verksamt ämne, och marknadsfördes i Sverige som ett effektivt läkemedel som kunde hjälpa mot oro, illamående och sömnsvårigheter. Då det varken skadade mor eller barn var det särskilt lämpligt för blivande mödrar som behövde en lugnande liten tablett under jobbiga graviditeter.

Allvarliga biverkningar

Strax efter att Contergan lanserades i Tyskland inkom uppgifter om att flera användare, framför allt äldre, drabbats av darrningar, skakningar och andra påverkningar på nervsystemet. Dessa uppgifter ignorerades av Chemie Grünenthal, som stod fast vid att Contergan var ett helt ofarligt läkemedel. Under hösten 1961 upptäckte den tyska barnläkaren Widukind Lenz att flera av hans patienter hade fött barn med missbildningar. Han valde att undersöka detta vidare, vilket ledde till starka misstankar om att det var läkemedlet Contergan som orsakat missbildningarna. Lenz kontaktade Chemie Grünenthal, som återigen slog dövörat till. Först efter att Lenz talade om sina upptäckter på en barnläkarkongress i Düsseldorf senare under hösten och pressen snappade upp informationen om missbildningarna, valde Chemie Grünenthal att agera. Med rädsla för allmänhetens opinion efter pressens rapportering, valde läkemedelstillverkaren att stoppa försäljningen av Contergan den 24 november 1961.

I december 1961 stoppades tillverkningen av Neurosedyn även i Sverige, på Medicinalstyrelsens begäran. De vädjade dock till de svenska tidningarna att inte skriva om de eventuella fosterskador som Neurosedyn kunde ge upphov till, för att inte skapa onödig oro bland blivande mödrar. Tidningarna lydde och inga rapporter kring biverkningarna av Neurosedyn spreds i media. Medicinalstyrelsen skickade även ut ett brev till svenska läkare med en avrådan om att förskriva medicinen till gravida kvinnor. En utredning beställdes, som syftade till att under tre månaders tid övervaka om informationen till läkarna efterlevdes och undersöka hur många barn som kunde ha påverkats av Neurosedyn.

Vårdväskans backspegel: Neurosedynkatastrofen

Tusentals drabbade barn

Först i februari 1962 nåddes den svenska allmänheten av att läkemedlet Neurosedyn kunde ge allvarliga biverkningar och att medicinen av den anledningen dragits in. När Medicinalstyrelsens rapport slutfördes i mars samma år blev vidden av Neurosedynets biverkningar synlig. Över 130 barn hade mellan 1960 och början av 1962 fötts med skador orsakade av mödrars användning av Neurosedyn. Många läkare hade inte tagit del av Medicinalstyrelsens avrådan från att förskriva medicinen, vilket ledde till att de fortsatte ordinera den som vanligt samtidigt som apoteken fortsatte att expediera recepten. Kvinnor som sedan tidigare fått Neurosedyn förskrivet nåddes inte av informationen om eventuella biverkningar, och fortsatte därför fram till våren 1962 att ta medicinen utan vetskap om att deras foster kunde påverkas.

Contergan, Neurosedyn och liknande läkemedel med talidomid som verksamt ämne såldes under olika namn i över 45 länder efter Chemie Grünenthals lansering av medicinen. Mellan 7000 och 10 000 barn föddes världen över med skador orsakade av talidomid, varav 180 föddes i Sverige.

Idag lever ungefär 100 personer med varierande grad av talidomidskador i Sverige. Talidomid blockerar tillväxten av långa rörben, vilket kan leda till att händer och fötter växer direkt från bålen utan mellanliggande armar och ben. Alla eller några av fingrarna och tårna kan även saknas. Inre skador kan också förekomma, på bland annat fortplantningsorgan, hjärta, njurar och lever. Vilka skador barnet drabbades av beror på när i graviditeten modern tog Neurosedyn och man kan till och med specificera vilken graviditetsdag läkemedlet intogs.

Neurosedynkatastrofens följder

Neurosedynkatastrofen drabbade hundratals svenska familjer på grund av brist på tester av läkemedel, bristfällig information kring biverkningar och långsamt agerande efter att de första rapporterna kring biverkningarna inkom till ansvariga tillverkare. Först efter katastrofen insåg den svenska staten att kontrollen över läkemedel och dess biverkningar måste stärkas. År 1964 startades Missbildningsregistret, vilket kompletterades år 1973 med Medicinska födelseregistret. Läkemedelsbiverkningsnämnden inrättades år 1965 och alla dessa kontrollerande organ syftade till att snabbare kunna hitta samband mellan läkemedel, biverkningar och eventuella medfödda missbildningar hos barn.

År 1965 stämde Föreningen för de neurosedynskadade (FFDN) Astra och målet slutade år 1969 med en förlikning. Astra betalar sedan dess ut en årlig och indexreglerad summa till alla drabbade barn, vilken fördubblades år 2008. År 2004 beslutade även regeringen att betala en halv miljon kronor vardera till de som drabbats av neurosedynskador i Sverige. Pengarna öronmärks dock inte som skadestånd, då detta skulle innebära ett erkännande av statliga myndigheters skuld i katastrofen.

Än idag används läkemedel med talidomid som verksamt ämne, bland annat mot lepra och vissa cancersjukdomar. I Sverige finns godkända talidomidmediciner mot cancerformen myelom. Idag ska denna typ av läkemedel endast ges under strikt kontrollerade former. Trots detta inkommer fortfarande rapporter, från bland annat Brasilien, om att barn föds med de karaktäristiska fosterskadorna orsakade av talidomid.

Andra inlägg i artikelserien Vårdväskans Backspegel