✔ Snabb leverans
✔ 30 dagars öppet köp
✔ Handla nu, betala sen
logo
FavoriterFavoriter

Vårdväskans backspegel: Ultraljudets historia

Ultraljudets självklara plats i dagens sjukvård har vi delvis en tysk-svensk duo att tacka för. Även om ultraljudstekniken är relativt ny för oss människor används den idag inom en mängd olika områden – från robotdammsugare och fiske till undersökning av foster och bedövning av nerver. Vi har tagit reda på mer om fenomenet ultraljud och dess användning – häng på!

Ultraljud är något som idag ses som ett självklart inslag i många medicinska undersökningar och behandlingar. Så har inte alltid varit fallet, utan ultraljudstekniken har bara använts inom sjukvården sedan 1950-talet. Ultraljud är dock inget nytt fenomen – redan i slutet av 1700-talet upptäckte italienaren Lazzaro Spallanzani dess existens. Han insåg då att fladdermöss navigerar i mörkret genom att skicka ut ett högfrekvent ljud för att sedan lyssna till ekot som uppstår när ljudet studsar mot föremål i närheten. Ultraljud är ett ljud med så hög frekvens att det inte kan uppfattas av det mänskliga örat, medan vissa djur kan höra det tydligt. Vi människor känner inte och påverkas inte av ultraljud, men under de drygt 100 senaste åren har denna teknik aktivt kommit att utnyttjas inom flera olika områden.

Ultraljudets historia

Första användningen av ultraljud

Efter passagerarfartyget Titanics tragiska kollision med ett isberg insåg man att det fanns behov av instrument för att kunna lokalisera eventuella hinder under vattenytan. Lösningen blev tekniken ekolod, där ultraljud används för att mäta avstånd, upptäcka föremål under vattenytan och lokalisera fiskstim. Denna teknik blev även flitigt använd under de kommande världskrigen, för att upptäcka u-båtar under vattnet.

De senaste 100 åren har ultraljudstekniken utvecklats i rask takt och har kommit att användas inom en mängd olika områden, däribland teknik och sjukvård. Idag kan vi med hjälp av ultraljud få fram fyrdimensionella bilder av exempelvis organ och foster, våra robotdammsugare kan ta sig fram genom rum utan att krocka med möbler och väggar, och arbetsfiskare kan lokalisera fiskstim under sina turer ute på havet.

Hellmuth Hertz och den första medicinska ultraljudsundersökningen

Hur kom det sig då att ultraljudet introducerades inom sjukvården? Även om ultraljudstekniken till största del har utvecklats utomlands var det här i Sverige som den första ultraljudsundersökningen inom sjukvård ägde rum. Initiativet till detta togs av tysk-svensken Hellmuth Hertz, som tillsammans med kardiologen Inge Edler tog idén från tanke till handling.

Hellmuth Hertz föddes in i en tysk forskarfamilj, med en nobelprisvinnande far och en gammelfarbror som gav namn åt den mätenhet för frekvens som används än idag. År 1943 blev Hertz som 23-åring inkallad i andra världskriget, där han blev tillfångatagen och så småningom hamnade i USA. Tack vare sin fars forskarkontakter fick han möjlighet att studera fysik och matematik på distans, innan han återvände till Tyskland efter krigets slut. 1947 gick flyttlasset till Sverige och Hellmuth Hertz fortsatte sina studier, denna gång på Lunds universitet. I början av 1950-talet fick han upp intresset för ultraljudstekniken, som vid detta tillfälle var relativt ny och dittills framför allt använts i den marina världen. Hertz teori var att man med hjälp av ultraljud borde kunna se människans organ vid undersökning, precis som att man vid användning av ekolod kan se föremål under vatten. Tillsammans med kardiologen Inge Edler började Hertz undersöka möjligheterna till att introducera ultraljud inom sjukvården och fick låna en ultraljudsapparat som Hertz delvis byggde om för att anpassa efter tänkt undersökning. Efter flera försök genomfördes till slut den första undersökningen på en hjärtpatient år 1953 och Hertz och Edler fick fram världens första ekokardiogram.

Ultraljudsundersökningar idag

Med den första framgångsrika ultraljudsundersökningen tog utvecklingen av ultraljudstekniken i medicinskt syfte fart. Trots att Hertz och Edler fick mycket beröm för sitt arbete var inga svenska företag intresserade av att hoppa på tåget. I stället utfördes de första diagnostiska ultraljudsundersökningarna i Storbritannien och USA. Under mitten av 1950-talet utvecklar den skotske läkaren Ian Donald ultraljudet som medicinskt instrument när han gör det möjligt att upptäcka tumörer och cystor inne i kroppen. Under 1960-talet tas tekniken ytterligare ett steg framåt när den första ultraljudsundersökningen på en gravid kvinna genomförs. Numera är detta en rutinundersökning som alla gravida kvinnor erbjuds i Sverige, och som ungefär 97% genomgår.

Till en början var ultraljudsbilderna svartvita, gryniga och tvådimensionella, men i takt med vidare utveckling förbättrades bildkvaliteten. Idag kan vi få fram rörliga, skarpa bilder och utnyttjar ultraljudstekniken på en mängd olika sätt. Ultraljud används bland annat för att undersöka hjärta, njurar, mjälte och andra organ, för att bedöva nerver inför operation, för att undersöka foster vid graviditet och vid inflammation i mage eller lungsäck. Alla organ och vävnader med högt vatteninnehåll och som inte skyms av ben kan undersökas med ultraljud och ju närmare huden organet finns, desto bättre blir resultatet från undersökningen.

Från fladdermusnavigering till diagnostiska undersökningar – ultraljudets självklara inslag i dagens sjukvårdsmiljö har vi alltså delvis en tysk-svensk duo att tacka för. Tekniken har agerat livräddare många gånger, och med framtidens utveckling vet vi inte var vi kan hamna.

Andra inlägg i artikelserien Vårdväskans Backspegel